Varför betalar jag för någon annan? · Marknaden
Blir välfärden bättre som marknad?
Sedan 1990-talet har stora delar av välfärden öppnats för privata utförare och för marknadsstyrning: fritt skolval och friskolor, vårdval med fri etablering, en avreglerad apoteksmarknad. Statens egna granskare har följt upp vad som hände.
Den här sidan citerar dem ordagrant, med sida, och sorterar varje fynd efter vad som blev bättre och vad som blev sämre. Förbättringarna står först. Den som bara vill höra den ena halvan har ingen nytta av sidan.
01 · Vården
När efterfrågan fick styra vårdcentralerna
Vårdvalet gav invånarna rätt att välja vårdcentral och vårdgivare rätt att etablera sig fritt, både offentliga och privata. Det är alltså marknadsstyrning snarare än privatisering i snäv mening. Riksrevisionen granskade resultatet 2014.
Blev bättre
”Vårdcentralerna har blivit fler och närheten till vårdcentraler har förbättrats för många invånare.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Varken eller
”Inget tyder på att reformerna har minskat kostnaderna för primärvården.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Blev sämre
”Nya vårdcentraler har i större utsträckning etablerats i befolkningstäta områden samt i områden där vårdbehoven är lägre och invånarna är socioekonomiskt starkare än genomsnittet.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Blev sämre
”Nedläggning av vårdcentraler har främst drabbat områden där vårdbehovet är större och där behovet av en vårdcentral i närheten av hemmet kan antas vara större.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Blev sämre
”Vårdutnyttjandet verkar bli mer ojämlikt i vården som helhet. Många besökare med lätta och lindriga symtom har tillkommit efter reformen.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Blev sämre
”Det omvända förhållandet gäller för de sjukaste patienterna, som gör färre läkarbesök.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 10
Blev sämre
”När efterfrågan på vård fått styra har konsumtionen av primärvård blivit större för relativt friska patienter från gynnade samhällsgrupper.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 11
Blev sämre
”Enligt Riksrevisionen skapades en målkonflikt när vårdvalsreformen infördes. Före vårdvalet fattades i högre utsträckning prioriteringsbesluten, förvisso utifrån begränsade budgetramar, av vårdpersonalen utifrån de etiska riktlinjerna och patienternas individuella behov.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 11
Blev sämre
”Diagnossättningen har blivit ett instrument som påverkar ersättningen i flera landsting. Detta faktum verkar ha påverkat diagnossättningen i dessa landsting, vilket kan innebära att patienter får irrelevanta diagnoser.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 12
02 · Apoteken
Fler apotek, sämre rådgivning
Apoteksmonopolet avvecklades 2009. Statskontoret följde upp omregleringen på regeringens uppdrag och lämnade sin slutrapport 2013.
Apotek före, 2009
924
Statskontoret 2013:7, s. 10
Apotek efter, 2013
1 280
Statskontoret 2013:7, s. 10
Ökning
+39 %
Statskontoret 2013:7, s. 10
utfall2009apotekhämtat 2026-10-25
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) (Statskontoret, Offentlig rapport från statlig myndighet)
Statskontorets slutrapport om omregleringen, mätt fram till maj 2013. Marknaden har förändrats sedan dess, och senare uppföljningar kan visa en annan bild. Enkätsvaren kommer från de apoteksanställda som svarade.
utfall2013apotek, procenthämtat 2026-10-25
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) (Statskontoret, Offentlig rapport från statlig myndighet)
Statskontorets slutrapport om omregleringen, mätt fram till maj 2013. Marknaden har förändrats sedan dess, och senare uppföljningar kan visa en annan bild. Enkätsvaren kommer från de apoteksanställda som svarade.
Varken eller
”Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel och målet om låga läkemedelskostnader har uppfyllts i hög grad. Samtidigt bedömer Statskontoret att målet om bättre service och tjänsteutbud och målet om bibehållen kompetens och säkerhet i läkemedelsförsörjningen endast har uppfyllts till viss del.”
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) · Statskontoret · 2013 · s. 9
Blev sämre
”En mycket stor andel av de nya apoteken har etablerats i tätorter. Inga apotek har etablerats i glesbygd”
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) · Statskontoret · 2013 · s. 10
Blev sämre
”Konsumentverkets och Statskontorets konsumentundersökningar visar att konsumenterna i dag är mindre nöjda med apotekens rådgivning om läkemedel jämfört med före omregleringen.”
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) · Statskontoret · 2013 · s. 13
Blev sämre
”Några förklaringar till försämringarna som apoteksanställda lyfter fram är ökad arbetsbelastning, fler arbetsuppgifter, krav från apoteksledningen på att expedieringar inte bör ta för lång tid och att merförsäljning bör ske.”
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) · Statskontoret · 2013 · s. 13
Anställda som upplever sämre möjligheter till kompetensutveckling
6 av 10
Statskontoret 2013:7, s. 13
utfall2013procenthämtat 2026-10-25
En omreglerad apoteksmarknad. Slutrapport (Statskontoret 2013:7) (Statskontoret, Offentlig rapport från statlig myndighet)
Statskontorets slutrapport om omregleringen, mätt fram till maj 2013. Marknaden har förändrats sedan dess, och senare uppföljningar kan visa en annan bild. Enkätsvaren kommer från de apoteksanställda som svarade.
03 · Skolan
Friskolor, skolval och likvärdighet
Här är forskningen mer blandad än debatten, och det ska sägas rakt ut. Enligt IFAU har friskolereformen och skolvalet i genomsnitt påverkat resultaten positivt, men lite, och de förklarar inte den nedgång i resultaten som svensk skola haft. Det forskningen däremot visar är ökad segregation och mindre likvärdiga betyg.
Blev bättre
”Liksom tidigare studier kan vi däremot se att det ökade skolvalet och friskolereformen ser ut att ha påverkat genomsnittsresultaten i positiv riktning, men att effekterna är små.”
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola (IFAU rapport 2014:25) · Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) · 2014 · s. 13
Varken eller
”Det finns alltså inte heller något som tyder på att skolvalsreformerna skulle kunna förklara den generella nedgången i resultaten i svensk skola även om de bidragit till ökad elevsortering.”
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola (IFAU rapport 2014:25) · Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) · 2014 · s. 13
Blev sämre
”Analyserna visar också att fristående skolor i genomsnitt sätter mer generösa betyg. Skillnaderna mellan huvudmännens betygssättning är inte den huvudsakliga förklaringen till skillnader i betygssättning mellan skolor, men är ändå ett likvärdighetsproblem som minskar legitimiteten i betygssystemet.”
Likvärdiga betyg och meritvärden (Skolverket rapport 2020:7) · Skolverket · 2020 · s. 13
Blev sämre
”Vi kan visa att en ökad friskoleandel, men inte ökat kommunalt skolval, hänger samman med ökad skolsegregation”
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola (IFAU rapport 2014:25) · Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) · 2014 · s. 12
Blev sämre
”Vi kan visa att de ökade resultatskillnaderna mellan skolor beror på att ökad boendesegregation och skolval inneburit att skolan blivit mer segregerad med avseende på elevernas bakgrund.”
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola (IFAU rapport 2014:25) · Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) · 2014 · s. 11
Del av betygsskillnaderna mellan skolor som förklaras av huvudmannen
1,5 %
Skolverket rapport 2020:7, s. 17
utfall2020procenthämtat 2026-10-25
Likvärdiga betyg och meritvärden (Skolverket rapport 2020:7) (Skolverket, Offentlig rapport från statlig myndighet)
Avser Skolverkets analyser av betygssättningen i årskurs 9 jämfört med de nationella proven. Skolverket påpekar att andelen kan vara något underskattad, eftersom fristående skolor också bedömer de nationella proven mer generöst.
Andelen är liten, och Skolverket säger själv att huvudmannen inte är huvudförklaringen. Men för den enskilda eleven avgör betyget vilken utbildning som är möjlig, och då spelar det roll att betygen inte betyder samma sak överallt.
04 · Mönstret
Vem som vinner och vem som förlorar
Det här är sajtens egen läsning av granskningarna ovan, inte ett citat. Varje led bygger på ett fynd som står citerat på sidan.
I alla tre områdena blev något bättre för de flesta: fler vårdcentraler och apotek, närmare och med längre öppettider, och något bättre genomsnittliga skolresultat. Och i alla tre hamnade nackdelarna hos dem med störst behov eller minst marginal: områden med större vårdbehov fick nedläggningar, de sjukaste patienterna fick färre läkarbesök, glesbygden fick inga nya apotek och skolorna blev mer segregerade.
Det är inte en slump. När pengarna följer efterfrågan söker sig utbudet dit efterfrågan är störst och enklast att möta. Och behov är inte samma sak som efterfrågan. Riksrevisionen kallar det en målkonflikt inbyggd i reformen:
Blev sämre
”Enligt Riksrevisionen skapades en målkonflikt när vårdvalsreformen infördes. Före vårdvalet fattades i högre utsträckning prioriteringsbesluten, förvisso utifrån begränsade budgetramar, av vårdpersonalen utifrån de etiska riktlinjerna och patienternas individuella behov.”
Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22) · Riksrevisionen · 2014 · s. 11
Det betyder inte att offentlig drift alltid är bättre. Granskningarna jämför system, inte enskilda vårdcentraler, apotek eller skolor, och det finns utmärkta och dåliga verksamheter i alla driftsformer. Det betyder att en marknad i välfärden behöver styras mot behov, och att den som drabbas när den inte gör det oftast är den som har minst att sätta emot.
05 · Äldreomsorgen
Och de äldre själva?
Äldreomsorgen är det område där kommunerna köper mest av andra utförare. Någon samlad granskning motsvarande de ovan finns inte här än, men Socialstyrelsen frågar varje år de äldre själva hur nöjda de är, och redovisar svaren efter vem som driver verksamheten. Så här såg det ut i hela landet:
| Tjänst och år | Kommunal regi | Enskild regi |
|---|---|---|
| Hemtjänst 2025 | 85,5 % | 83,1 % |
| Hemtjänst 2024 | 85,2 % | 82,8 % |
| Särskilt boende 2025 | 78,5 % | 72,8 % |
| Särskilt boende 2024 | 78,6 % | 79,8 % |
utfall2025procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
utfall2024procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
I hemtjänst var de som fick hjälp i kommunal regi något nöjdare båda åren, med som mest 2,4 procentenheters skillnad. I särskilt boende låg enskild regi högst 2024 och kommunal regi högst 2025, och skillnaden byter alltså riktning mellan åren.
Skillnaderna är alltså små, några procentenheter, och de pekar inte åt samma håll i båda tjänsterna. De äldres egna omdömen ger inget stöd för att den ena driftsformen är påtagligt bättre än den andra, åt något håll. Det är ett fynd som inte passar någon av de vanliga berättelserna, och just därför står det här. Nöjdhet mäter inte heller allt: inte bemanning, inte medicinsk kvalitet och inte hur det går för den som inte kan svara på en enkät.
06 · Tyresö
Hur mycket av det här gäller här?
Kolada redovisar hur stor del av kommunens verksamhet som köps från någon annan. Det kan vara ett företag, men också en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Köpt verksamhet är alltså inte samma sak som privat drift.
Hela kommunens verksamhet, Tyresö
31,2 %
Hela kommunens verksamhet, riket
19,0 %
Äldreomsorg, Tyresö
63,5 %
Äldreomsorg, riket
15,9 %
utfall2024procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
utfall2025procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
Hela tabellen, område för område:
| Andel | Tyresö | Riket | År |
|---|---|---|---|
| Köpt: hela kommunens verksamhet | 31,2 % | 19,0 % | 2024 |
| Köpt: äldreomsorg | 63,5 % | 15,9 % | 2025 |
| Köpt: pedagogisk verksamhet | 30,0 % | 22,1 % | 2025 |
| Köpt: stöd vid funktionsnedsättning | 34,4 % | 22,0 % | 2025 |
| Köpt: förskola | 33,6 % | 21,3 % | 2025 |
| Köpt: individ- och familjeomsorg | 32,4 % | 23,8 % | 2025 |
| Köpt: grundskola | 18,9 % | 15,3 % | 2025 |
| Köpt: infrastruktur och skydd | 15,3 % | 18,0 % | 2025 |
| Barn i fristående förskola | 34,7 % | 22,7 % | 2025 |
| Personer 65+ med hemtjänst i enskild regi | 33,7 % | 22,4 % | 2024 |
| Personer 65+ i särskilt boende i enskild regi | redovisas inte | 22,6 % | 2024 |
utfall2024procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
utfall2025procenthämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Köp av verksamhet är uppdrag som kommunen betalar någon annan för att utföra: ett företag, en förening, en stiftelse eller en annan kommun. Det är andelen av kostnaden för kommunens eget åtagande, och det är inte samma sak som privat drift. Andelarna i enskild regi gäller privata och ideella utförare. Nöjdheten är andelen äldre som svarat att de är mycket eller ganska nöjda i Socialstyrelsens enkät; i en enskild kommun kan antalet svar vara litet. Källa i Kolada är SCB, Skolverket och Socialstyrelsen.
Tyresö köper alltså en större del av sin verksamhet än genomsnittskommunen, och skillnaden är störst i äldreomsorg. Det säger ingenting om kvaliteten. Det betyder att det granskarna fann om marknadsstyrning gäller en större del av Tyresös skattepengar än genomsnittskommunens.
07 · Gränserna
Vad den här sidan inte kan avgöra
- Hur stora vinsterna i välfärden är, och om de är för stora. De beräkningar som finns är omstridda, och sajten redovisar inga vinstnivåer.
- Kvaliteten i äldreomsorgen utöver de äldres egna omdömen, och den personliga assistansen, som ännu inte är genomgångna här.
- Läget i dag. Granskningarna är från 2013–2020, och nyare uppföljningar kan visa en annan bild.
- Något om ett enskilt företag, en enskild skola eller en enskild vårdcentral.