Varför betalar jag för någon annan? · Funktionsnedsättning
Varför betalar vi för stödet vid funktionsnedsättning?
För att det kan bli vem som helst. Ett barn kan födas med en funktionsnedsättning, och en stroke, en olycka eller en sjukdom kan ge vem som helst en mitt i livet. Lagen om stöd och service, LSS, gäller uttryckligen också den som har fått en hjärnskada i vuxen ålder.
Den här sidan visar vad stödet kostar i Tyresö, hur kommunerna delar på kostnaden och var siffrorna tar slut och ett värdeval börjar. Den namnger ingen människa och kan inte göra det: den visar vad en verksamhet kostar och hur många insatser som beviljas, aldrig vem som får dem.
01 · Beloppet
Vad det faktiskt kostar
Först siffran, utan inramning. Så här mycket kostar stödet till personer med funktionsnedsättning i Tyresö, räknat per invånare och år.
Nettokostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB)
8 238 kr/inv
Nettokostnad funktionsnedsättning LSS och SFB
6 180 kr/inv
Kostnad personlig assistans enligt LSS/SFB, netto efter ersättning från Försäkringskassan
1 030 kr/inv
Funktionsnedsättning totalt, andel av kommunens driftskostnad
10,8 %
utfall2025kr/invlöpande priserhämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Nettokostnad är bruttokostnad minus avgifter och riktade statsbidrag, alltså den del som bärs av skatt och generella statsbidrag. SoL, LSS och SFB är tre olika regelverk som ingår i olika mått, så rubriken avgör vad talet omfattar.
Det är 12,2 % av kommunens nettokostnad, eller 10,8 % av driftskostnaden. Det är två olika nämnare som ger två olika tal, och därför står båda här. Som jämförelse kostar pedagogisk verksamhet 32 768 kr/inv, alltså ungefär 4,0 gånger så mycket.
02 · Mekanismen
Kommunerna försäkrar varandra
Här är den del av svaret som sällan sägs rakt ut. Utöver kostnaden för stödet i den egna kommunen betalar Tyresö in till en nationell utjämning för LSS.
LSS-utjämning: så mycket betalar kommunen in, per invånare
410 kr/inv
utfall2025kr/invlöpande priserhämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
LSS-utjämningen enligt lag (2008:342) redovisas som ett netto: ett negativt tal betyder att kommunen betalar in till de övriga kommunerna. Standardkostnaden är statens beräkning av vad kommunens struktur borde kosta, inte en norm för hur mycket kommunen bör lägga.
Mekanismen heter lag (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade, och den finns av ett skäl som är lätt att missa: behovet fördelar sig inte jämnt. En kommun kan ha flera personer med mycket omfattande behov och en annan nästan ingen, utan att någon av dem har gjort något annorlunda. Skillnaden är slump, och en enskild kommun kan inte bära den slumpen själv.
Därför försäkrar de 290 kommunerna varandra. Varje kommun får en standardkostnad som beräknas utifrån hur många insatser av olika slag den faktiskt har. En kommun vars standardkostnad ligger under riksgenomsnittet betalar in, och en kommun vars standardkostnad ligger över får pengar. Utjämningen bygger alltså på beräknat behov och inte på vad kommunen väljer att lägga. Annars hade en kommun kunnat få mer från de andra genom att spendera mer.
Det är alltså sant att vi betalar för människor som vi aldrig kommer att träffa, i kommuner som vi kanske aldrig besöker, och att de betalar för oss. Det är ett medvetet beslut, inte en bieffekt.
03 · Nivån
Är kommunen generös eller snål?
Frågan ställs ofta som om kommunen valde nivån fritt. Staten räknar fram en standardkostnad utifrån hur många personer med olika behov kommunen faktiskt har, och avvikelsen mot den säger något om nivån.
Standardkostnad LSS
6 169 kr/inv
Nettokostnadsavvikelse LSS
−1,6 %
Nettokostnadsavvikelse LSS
−4,9 mkr
utfall2025kr/invlöpande priserhämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
LSS-utjämningen enligt lag (2008:342) redovisas som ett netto: ett negativt tal betyder att kommunen betalar in till de övriga kommunerna. Standardkostnaden är statens beräkning av vad kommunens struktur borde kosta, inte en norm för hur mycket kommunen bör lägga.
Tyresö ligger alltså 1,6 % under sin beräknade standardkostnad. Det är nära noll. Kommunen är varken påfallande generös eller påfallande sparsam på det här området.
Men avvikelsen säger ingenting om kvaliteten och ingenting om huruvida behoven är tillgodosedda. En kommun kan ligga under standardkostnaden för att den arbetar effektivt, eller för att den avslår ansökningar. Den skillnaden syns inte i det här talet, och sajten kan inte avgöra vilken det är.
04 · Vad pengarna räcker till
Vad som faktiskt utförs
Så här många insatser beviljades i Tyresö under 2025.
De här talen får inte läggas ihop. De räknar insatser, inte människor. Samma person har ofta flera samtidigt, till exempel ett boende, en daglig verksamhet och en kontaktperson, så en summa skulle räkna samma människa flera gånger. Sajten har ingen uppgift om antalet personer.
Beviljade insatser enligt LSS och SFB
antal insatser
En person kan ha flera insatser. Antalen är inte personer och får inte summeras.
Boende enligt LSS
Kolada N28801
151 insatser
Daglig verksamhet enligt LSS
Kolada N28804
219 insatser
Personlig assistans enligt LSS
Kolada N28805
14 insatser
Personlig assistans enligt SFB
Kolada N28811
77 insatser
Kontaktperson enligt LSS
Kolada N28807
78 insatser
Korttidsvistelse enligt LSS
Kolada N28809
52 insatser
Avlösarservice enligt LSS
Kolada N28808
48 insatser
Korttidstillsyn enligt LSS
Kolada N28810
35 insatser
Ledsagarservice enligt LSS
Kolada N28806
35 insatser
utfall2025insatserhämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Antalen är antal insatser, inte antal personer: samma person har ofta flera samtidigt, och antalen får därför aldrig summeras till ett antal människor. Kolada utelämnar små antal för att ingen enskild ska kunna pekas ut, så ett saknat värde betyder att uppgiften inte redovisas och inte att insatsen saknas.
Och vad en plats kostar
Det här är talet som gör folk arga, så det står här rakt upp och ner i stället för att gömmas.
Kostnad LSS boende
1 134 868 kr
Kostnad LSS daglig verksamhet
293 772 kr
utfall2025kr/brukarelöpande priserhämtat 2026-10-25
Källa: Kolada (Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), Fri användning, attribution krävs)
Nettokostnad är bruttokostnad minus avgifter och riktade statsbidrag, alltså den del som bärs av skatt och generella statsbidrag. SoL, LSS och SFB är tre olika regelverk som ingår i olika mått, så rubriken avgör vad talet omfattar.
En plats i ett LSS-boende kostar över en miljon kronor om året. Det är ingen gåta: ett boende med särskild service är bemannat dygnet runt, året om, och personalen är nästan hela kostnaden. Ett dygn har lika många timmar oavsett hur effektivt det sköts.
Om varje krona används väl kan den här sajten inte avgöra. Den ser kostnader, inte kvalitet. Metodsidan listar vad sajten inte kan se.
05 · Frågan
Vad frågan egentligen gäller
Stödet är inte ett kommunalt bidrag som kommunfullmäktige kan rösta bort nästa år. LSS är en rättighetslag – lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade – som riksdagen beslutade om 1993. Kommunen verkställer den. Frågan ”varför ska jag betala?” riktar sig alltså mot ett nationellt beslut, inte mot en lokal budgetpost.
Och det beslutet vilar på en logik som är lättare att se om man byter ut exemplet. Den som inte har barn betalar för skolan. Den som är frisk betalar för vården. Den som är ung betalar för äldreomsorgen. I varje enskilt ögonblick betalar nästan alla för något som de själva inte använder, och använder något som någon annan betalar för.
Skillnaden mot en försäkring är mindre än den verkar. Ingen kan veta i förväg om det blir en själv, ens barn eller ingen alls. Det som köps är inte en tjänst åt någon annan, utan att behovet är täckt den dag det uppstår, oavsett vem det uppstår hos.
Här tar siffrorna slut. Att kostnaden är 8 238 kr/inv är en uppgift. Att den bör bäras gemensamt är ett val, och det är ett val riksdagen har gjort och kan göra om. Den här sidan visar vad valet kostar och hur det är organiserat. Kapitlets första sida visar vad det ger tillbaka till var och en av oss.
06 · Gränserna
Vad den här sidan inte kan avgöra
| Fråga | Vad sajten kan säga |
|---|---|
| Används pengarna väl? | Nej. Kolada redovisar kostnader, inte kvalitet. |
| Är behoven tillgodosedda? | Nej. Avslagna ansökningar syns inte i en kostnad. |
| Hur många personer får stöd? | Nej. Antalen är insatser, och en person kan ha flera. |
| Var ett enskilt beslut riktigt? | Nej. Inga ärenden och inga personuppgifter finns här. |
| Vad kostar det, och vem betalar? | Ja. Det är vad hela den här sidan visar. |
Kedjan visar var det här beloppet hamnar bland kommunens övriga verksamheter, och jämförelsen visar hur Tyresö förhåller sig till de övriga 289 kommunerna.